Selen är den utrustning du sitter i flest timmar per år. En bra sele märks inte – en dålig märks redan efter första lunchen. Här går vi igenom hur vi själva resonerar när vi väljer sele till nya klättrare och till oss själva.
Börja med standarden: EN 813 och EN 358
En arboristsele är normalt certifierad enligt EN 813 (sittsele) och EN 358 (arbetspositionering). Det betyder att den är gjord för att du ska hänga i den och arbeta – inte för att ta emot ett fritt fall. Ska du jobba där det finns risk för fritt fall, till exempel från skylift eller på tak, behöver du en helsele enligt EN 361. Mer om det i vår guide om fallskydd vid arbete på höjd.
Vissa selar, som Petzl Sequoia SRT, kan kompletteras med hängslen och blir då en del av ett system som även fungerar för andra typer av höjdarbete. Kolla alltid bruksanvisningen – det är den som avgör vad selen får användas till.
Bryggan – selens viktigaste del
Bryggan är repet eller bandet mellan höftfästena där du kopplar in ditt klättersystem. Den gör att du kan röra dig i sidled utan att hela selen vrids. Tänk på:
- Längd: en längre brygga ger mer rörelsefrihet, en kortare gör att friktionsdonet hamnar närmare kroppen och lättare att nå.
- Utbytbarhet: bryggan slits och ska kunna bytas. Räkna med det som förbrukning.
- Dubbelbrygga: några selar har två bryggor, vilket är smidigt om du kör ett SRS-system och samtidigt vill ha lanyarden på en egen brygga.
SRS eller MRS påverkar valet
Klättrar du mest med rörligt rep (MRS/DdRT) räcker en klassisk arboristsele. Klättrar du mer och mer på stillastående rep (SRS) blir det viktigt med fästpunkter för bröstrullar, hängslen och en stabil mittpunkt. Selar som Teufelberger treeMOTION pro och C.A.M.P Tree Access Evo är byggda för just det. Läs mer i SRS eller MRS – vilket klättersystem ska du välja?
Passform: prova med vikt i selen
Det säger nästan ingenting att prova en sele stående i en butik. Häng i den. Sitt i den i tio minuter. Det du letar efter är:
- att benslingorna inte skär in på insidan av låren,
- att höftbältet bär vikten utan att trycka på ljumsken,
- att du kan nå alla redskapsöglor med båda händerna,
- att justeringen går att göra med handskar på.
Många klättrare väljer en storlek för stort eftersom de provar med tunna kläder. Tänk på att du på vintern har tjockare byxor och kanske sågskydd.
Det som avgör efter ett år
Efter några säsonger är det andra saker än de på produktbladet som spelar roll: hur lätt bryggan byts, om det finns reservdelar, om sadeln går att tvätta och om tillverkaren publicerar tydliga kassationskriterier. Petzl anger till exempel en maximal livslängd på tio år för textil och plast, med en noggrann kontroll minst var tolfte månad. Läs mer i vår guide Kontrollera och kassera klätterutrustning.
Vår korta checklista
- Certifierad enligt EN 813 och EN 358.
- Utbytbar brygga och reservdelar som går att köpa.
- Förberedd för SRS om du tror att du kommer klättra så.
- Provad med vikt i – minst tio minuter.
- Gott om redskapsöglor och plats för sågskida.
Vanliga frågor
Kan jag använda en klättersele från klätterväggen i träd?
Nej, inte för arbete. En sportklättringssele saknar arbetspositionering och är inte gjord för att bära dig en hel dag eller tåla slitaget från bark och verktyg.
Hur ofta ska selen bytas?
Det beror på hur mycket du klättrar. En proffsklättrare som jobbar varje dag kan slita ut en sele på några år, medan en hobbyklättrare kan använda den fram till tillverkarens maxlivslängd – förutsatt att den klarar kontrollerna.
Vilken sele rekommenderar ni till en nybörjare?
En sele med bra justermån och utbytbar brygga, som du har provat med vikt i. Hör gärna av dig så hjälper vi dig – vi klättrar själva varje vecka.
Skrivet av trädvårdarna på Proclimber. Guiden ersätter inte utbildning i trädklättring – gå alltid en certifierad kurs innan du arbetar i träd.